du gav mig verkligen en tankeställare igår.
och ska jag vara ärlig är det vad jag har legat och tänkt på hela dagen.

du undra om jag älskar dig. dummanste frånan någonsin.
det vet du att jag gör.
hur mycket du betyder för mig. mer än jag någonsin trott att en människa kan göra.
otroligt mycket, näst in till allt. jag skulle inte stå upp idag om det inte varit för dig.
du är en av de få människorna jag inte kan tänka mig ett liv utan.
hade du sett mig under perioderna vi inte har pratat hade du blivit rädd.
du är den enda jag kan vara ärlig om hur jag mår mot, fullt ut.
alla andra ljuger jag lite för, säger att det är lite bättre än vad de är.

du är hela min värld, fortfarande.
jag kan inte gå vidare, jag vill inte gå vidare.
jag vill bara ha tillbaka allting som det var förr.
jag ville leva resten av mitt liv med dig.
alltid vakna upp vid din sida,
jag ville att du skulle bli pappan till mina barn.

du undrade vad jag skulle offra för dig.
det mesta,
jag var berädd att släppa allt här, familj, skola, vänner, ja allt.
för att jag ville flytta med dig.
jag bröt kontakten med min bästa vän, och med en tjej jag ser som min syster,
för din skull.
det finns inte mycket jag inte skulle göra för din skull.

jag hade kunnat göra allt för att få tillbaka det som var.
du är den enda som faktiskt får mig att tro att allt blir bra.
ingen annan kan.
du är något av det bästa som har hänt mig.

du kommer aldrig förstå vad du betyder för mig,
för jag kommer aldrig kunna förklara det.
allt detta var inte ens en tiondel av vad jag känner.

jag vet inte vad jag ska göra.
jag vet inte vad jag vill.
bara att du ska vara min.
att allt ska vara som det var förr.

men det är bara drömmar.