du vet den där känslan, när allt inom dig gör ont.
när du inte ser någon ljusning,
känner botten under dig.
hur vet du att känslan försvinner,
om den bara kommer oftare?
kanske istället hela ens liv slutar med smärta.
med sår ingen kan se.

jag vet inte hur eller när.
Men en dag ska jag ta mig upp.

så trött på att kämpa, att låtsas vara glad.
att le trots att hela jag bara vill gråta.
så trött på de, att du inte förstår.
jag vill inte tänka bakåt, vill släppa allt.
Vill gå vidare, och bara få läka igen.
För såren du lämna, sitter fortfarande djupt.
Även om jag inte låter någon se.
även om jag låter alla tro att jag har glömt.
men i ensamma nätter då gråter jag än.
Då kämpar jag för att inte falla tillbaka.
För att inte såra mina nära.
Och ärligt talat, vet jag inte om jag orkar.
vet jag inte om jag vill.
att bara få lov att ge upp..